THIS IS HOW IT ROLLS

Välkomna till ett *försenat* veckoplaneringsinlägg. Jag bara vägrade slå upp laptopen igår kväll vid läggdags efter alla om och men och jag var på uselt söndag-måndaghumör. 

Nu var jag lite mer hoppfull. Är. Det var undandukat och diskat, uppätet och så vidare kl.18 här idag. Så jag slog till och med till på en kopp kaffe i Pontus sällskap. Jag var tvungen eftersom pluggdagen ännu hägrar. Låt oss se närmare..
 
Måndag: Idag började dagen med att busschauffören inte släppte på mig på bussen på grund av fullt. Fick vänta 30 mintuer på nästa och tappade livsgnistan. 9.30-15.30 pluggade vi hos Stine. Kom hem efter att Anniken kört mig till Svågetorp och jag inhandlat kattsand. 
 
Tisdag: Imorgon ska jag till mitt förtret vara i skolan 9-16. Vill bara pluggaaaaa. Men vi lär oss förhoppningsvis av fallösningarna, då de handlar om just det vi ska tentas av på, på fredag. Hem och plugga flashcards (som jag sitter med nu). 
 
Onsdag: Lyxen i att alla kommer hit på onsdag. Kattungegos och stenhårt plugg. 11.30 ska jag göra en avstickare till psykologen och vid 13-tiden ska Stine och Anders iväg för att intervjua. Så håller det på, men vi ska sitta ett bra tag på eftermiddagen också. Och sedan kommer Pontas morföräldrar hit på en kvällskaffe och fika. Mys!

Torsdag: Stine öppnar dörrarna 10.00 i Vellinge för sista plugget innan tentan. Jag tänker att där och då måste allt sitta. GAH. Pluggeri pluggera hela dagen.
 
Fredag: 9-13 smäller det. Andra tentamen på två veckor. Frust. Sedan? Sedan ska jag vaccinera en katt fast helst båda. Hoppas de går med på det. Liv har i alla fall tid 15.00. Pontus undrade om vi inte skulle ta en tentaöl så jag förhörde mig idag, men vi barnmorskestudenter har alldeles för lite tid. Men sen på kvällen är det faktiskt fest för min och Pontus del! I Malmö.
 
Lördag: ÅH vad jag ska leva? Inga förpliktelser. Jag tänker göra allt det där jag tänkt på att jag måste köpa/fixa senaste tiden.
 
Söndag: Sista söndagen innan praktiken drar igång igen. Hua. 
Vardagsbetraktelser | | Kommentera |

SATURDAY CATURDAY

Vidars första vecka hos oss var kantad av tentaplugg. Här hemma och långt borta. Det var nödvändigt och hade inte varit möjligt om jag bodde själv. Pontus har hållt ställningarna här hemma med denna underbara lilla nykomling när jag varit på annat håll. Jag har- hör och häpna kunnat koncentrera mig. Men som alltid när jag skrivit en tenta är jag underkänd tills motsatsen är bevisad. Bra va? Då slipper en bli besviken och dubbelt så glad om man lyckas. Håller tummarna!
 
Låt oss konstatera att han bott här ett tag nu. Nio dagar närmare bestämt. Jag ville gömma mig när vi på fredagen förra veckan visade honom för Liv. Fräsning på fräsning och ett dovt morrande. Vidar var dock unstoppable! Han ville inget hellre än att komma ut till den stora morrande katten. Jag höll hårt på stängd dörr och Liv krafsade bara första natten innan hon slutade. Hon var nyfiken men spänd.
 
För en vecka sedan, i lördags, lät vi dem mötas. Då hade de berömda 48 timmarna passerat (nåja, snarare 36). Vidar sprang omkring och levde rövare, åt ur hennes skål och stod i. Han var en så liten ynklig kattunge, på en vecka tycker jag att han vuxit massor och utvecklat en mer framåt personlighet. Vi har lekt så otroligt mycket med honom. Det känns som att han trivdes hos oss från första stund. Han sov hos oss första veckan. Ihoprullad vid mig eller Pontus, noga tvättade han oss med sin sträva lilla tunga. En konstant burrande av välbehag. Jag sov väl sådär men det är ovärdeligt att vara nära en liten dunig kattunge och känna att den känner sig trygg. Vidar har från början använt slickandet som ömhetsbevis. Enligt Pontus slickade han honom i håret 20 minuter igår... Jag är överväldigad. Påminner om min kanin Topsy som alltid pussades och slickade mina kinder. Han har knappt gnagt på mig, jag märker att han tar till slickandet istället (HALLELULJA). Han är en trygg liten herre med massa kelighet och närhetsbehov. I söndags när vi skulle iväg var det tänkt att han skulle vara instängd i sovrummet, men eftersom han protesterade högt första dagarna när han lämnades för en sekund så kände vi att det var bäst att han fick följa med oss. Vi firade fars dag i Oxie och lillfisen låg mest och snuttade på en virkad bläckfisk med kattmynta i. Klarade tågresa lika utmärkt som bilresa. Dessutom är han en knäkatt och en unge som kan sova var som helst, helt obrydd. Kloklippning när han sover går som en dans!
 
Morr och fräs regelbundet fortsatte tills ganska exakt i torsdags- en vecka efter Vidars ankomst. Liv höll sig mycket ifrån oss, verkade deppig och som Stine som var på besök här sa "spänd som en fiolsträng". Det kändes som att hon inte vågade blinka. Vi har passat på att ge henne massa uppmuntran och uppmärksamhet men hon var tämligen spänd. 
 
Vad hände sen? En morgon nospussades dem, Vidar passerade henne utan svårigheter (hon har ibland legat i dörröppningen och liksom blockat honom), Livs pupiller återgick till det normala och nu har vi tillbaka vår älskade "storkatt". Jag har varit igenom mer än en kattintroduktion dessa dagar (vill jag lova), men ändå känns det som en månads tid sedan förra veckan vi hämtade honom. Jag är så väldigt mycket mer tillbakalutad denna gången (andra gången) och behöver liksom inte oroa mig för de två. Nu LEKER dem, icke-aggressivt och följer varandras dagar jämsides. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag älskar Livs uppsyn på bilderna. Jag har saknat hennes lilla avslappnade ansikte. Och Vidar är den charmigaste kattungen ni kan föreställa er. Så egendomlig, klumpig, pipig och... Jag vet inte ens vad det är för ljud han gör men han är helt fantastisk. Perfekta kombon tror jag minsann! Ska bli underbart att få se dem "åldras" ihop. Jag är ganska säker på att Vidar får Livs ögonfärg, för hennes var exakt likadan som kattunge. Och jag ber för att han alltid får ha kvar sina ljuvliga ögonbryn. 
Liv, Vidar | | Kommentera |

MITTEN AV NOVEMBER

Vilken vecka! Allt var förstås en transportsträcka fram till torsdagen och upphämtningen av vår kattunge.
 
 
 
Han är så söt att hälften vore nog. Han har tålamod med oss stora, han gör allt som man ska som liten och ny i en stor värld. Ett längre inlägg om första tiden kommer längre fram. För än kan vi väl inte räkna det som första tiden? Vi kommer ju se honom växa och utvecklas varje vecka nu. 
 
Och förutom att Vidar ska växa och Liv ska mjukna så ska ju livet rulla vidare också.
 
Måndag: Vi kör tentaplugg inför antikonceptionstentan hos oss. Till min stora glädje. Alla älskar Vidar och så vidare. 14.10 behöver jag dock göra ett break för att gå till tandhygienisten och lära mig borsta mina tänder rätt. Suck. Sedan tillbaka och så ska jag och Pontus laga måndagsmiddag. Vi har fortfarande inte tillagat allt från denna veckans matsedel. Äntligen kommer jag få mitt schema för förlossningspraktiken också så att en del frågetecken kan redas ut. Jul? Nyår? Livet?
 
Tisdag: Vi ska ha uppfäljning av de patientfall vi löst i grupp i skolan mellan 9-13. Hem och återuppta plugget.
 
Onsdag: Jag och Karin kör vår första pilotintervju för vår intervjustudie 15.30. Innan dess ska vi gosa kattunge och tentaplugga ihop. Sista plugget innan tentan. 
 
Torsdag: Antikonceptionstenta 9-13. Därefter ska vi ha någon slags handledarträff med framtida handledare och jag ska också träffa psykologen 14.30. Stabilt! Väldigt tacksam för den här veckovisa träffen, dock. 
 
Fredag: Pluggfredag hos Stine. Det är bara att hoppa på nästa fas i tentaplugget. Jag måste dock vara lyhörd för när brorsan behöver flytthjälp. Detta blir ju den stora flyttdagen. 
 
Lördag: Jag kommer göra likt denna lördagen- njuta av ledigheten med mina missar och plugga tenta.
 
Söndag: Mitt liv i repris. Vem försöker jag lura?
Vardagsbetraktelser, Vidar | | Kommentera |
Upp