OMVANDLA

Klockan är inte ens 06.00 och jag kan redan säga att jag är stolt över mig själv.

Har vaknat i natt. I hjärtsnörp och oro av någon ärkedålig dröm. Pontus vid min sida "det var bara en dröm". Och sedan att vakna säkert två minuter innan det hemska alarmet firas av. Och bli arg på mig själv, att jag aldrig lär mig att spänna av. Att förstå att alarmet har införlivats i mitt blodomlopp, att 05.30 står i mitt DNA nu. Piss.

Men så vände det. Jag var jättesnäll mot mig själv. Tog på mig fina örhängen, packade ner en blodapelsin och en BOK jag inte rört på ett halvt sekel. För att jag ska ha något att uppfyllas av, såhär med halvtidsbedömning i sikte i eftermiddag. Vips så har jag världens humör, trots det faktum att det regnar kallt och att jag är utan paraply som 9/10 gånger.

Ha en trevlig tisdag, jag ska i alla fall göra mitt bästa. 
1 kommentar

VECKOVIS

Hej från en kvällspraktiserande supernolla som glömde sitt passerkort hemma idag. Okej supernolla är en knappast om en löser det ändå! Det gick hur bra som helst. Jag hade en tejtbit med mitt namn som skylt och alldeles för stora byxor på mig. Men jag fick förtroendet av en kollega att behålla hennes skåp/kort tills på tisdag, då vi båda jobbar morgon. Vilken grej!

Sitter inne hos Pontus efter ett telefonsamtal med Emma under min hemresa. Han jobbar med schoolstuff och jag jobbar med cool stuff. Det vill säga bloggen. Livet. Veckoplaneringen. Men innan vi går in i en ny vecka vill jag blicka tillbaka på den gamla.
 
Veckans plus: MIN CYKEL ÄR HITTAD VID CENTRALEN DÄR JAG ALLTID STÄLLER DEN NÄR JAG VÄL STÄLLER DEN DÄR. Det har känts som vår flera gånger under veckan. 
Veckans minus: Stressen inför, under och efter tentan. 
 
Och nu då? 
 
Vi får se vad andra veckan i februari har att erbjuda. 
 
Måndag: Pontus ska upp och iväg vid 9. Jag tar bussen med honom till centralen för att hämta upp min cykel som jag valde att inte cykla hem ikväll igen (pga möjlighet att ta direktbuss inom rimlig tid). Tänkte klä mig i träningskläder, cykla till Gerdahallen och sist men inte minst hämta två betongblock till böcker på bibblan. Hem och luncha. Sätta mig tillrätta och kötta dels omvårdnadstentaplugg, dels en inlämningsuppgift i omvårdnad. Samma som alltid fast något utvidgad. Suck. Ska också gå igenom mitt bedömningsformulär Lägga mig i tid inför...
 
Tisdag: .. Morgontur. Och jag har halvtidsbedömning med lärare och allt vid 14. Sedan hem till plugg och förhoppningsvis gymmande på kvällen. 
 
Onsdag: Har morgonpraktik på nytt. Och sedan tänker jag dyka ner i böckerna snabbt innan jag ska äta på Winbladhs för första gången på en evighet. Wow. 
 
Torsdag: Torsdagen levererar kvällspass och det är faktiskt det sista för veckan! På förmiddagen ska jag träffa min nya kurator. 
 
Fredag: För att göra mig förtjänt av en go fredagskväll tänkte jag sätta mig i läsesal under dagen. Verkligen tentaplugga inför tentan 22/2. Sedan tänkte jag mig att jag skulle skriva klart inlämningsuppgiften under helgen också.
 
Lördag: Känns som en kul dag och jag vill typ åka och simma. Eller plugga på café. Vet en kille som är sugen också. Lugn pluggdag. Den här helgen som är helledig kanske borde ägnas åt något mer vilt, men jag tror bannemig detta är vad jag behöver just nu. Lugn jävla ro. Inte alltid hetsa efter mer. Gyllende tillfälle att plugga, när jag faktiskt har hela dagar. 
 
Söndag: Ännu en ledig dag. Tänkte träna och här ska jag bara vara klar med inlämningen. Tänker mig söndagsfilm på det och om jag verkligen ligger i, träning. Och så har jag tvätten för nationen också. 
 
Låt oss se om detta kan bli verklighet, shall we? Lev och må
0 kommentarer

KALKYLERA

Jag vill uppmuntra Framtida Gabriella att tänka på, när hon står där med sin sjuksköterskeexamen, att aldrig mer stressa som nu. Aldrig någonsin.
 
Idag skrev jag läkemedelsberäkningstenta. Eller skrev, räknade. Det kändes bra, säkert och så. Kontrollräknade en miljon gånger. Men nervositeten idag visste inga gränser. Trodde fan att jag skulle kräkas rätt ut. 
 
Inte okej att ha sådan sjuk förväntansångest hela tiden. Det kan inte vara värt det. Så nu ska jag, godkänd eller ej och tro det eller ej- fortsatt godkänd som människa, vila i min pojkväns armar ett slag. Köpa något gott till lunch. Betala en skuld till bibblan och hämta en bok. Läsa skönlitterärt mellan varven då jag sitter i inskrivningen och gå på en spännande föreläsning ikväll. Leva, ni vet. 
 
Puttar stressen ner för ett stup idag. Hejdå!
0 kommentarer