E4

 

Då har jag brummat på motorväg också. Det var väl inget särskilt. Förutom att oavsett min hastighet är det uppenbarligen allmän plikt att köra om mig, för jag har ju den där skylten. Pft!

 

Har haft en lantishelg och jag känner att min puls har sjunkit en smula.

 

Äventyr. Det är inte varje lördag man hoppar i en "turistkanadensare" och paddlar ut på sjön. Fantastiskt, bortsett från skyfallet och huggormen som ormade sig när vi stigit i land på den förbjudna bryggan. Äh, kinkig kan man vara när man blir äldre. Jag har fotat kossor och badat i fiskosande sjö.

 

Helgen svepte förbi. Väl hemma finner jag min säng i uppror. Brorsan har såklart fyllesovit i den utan att lyckats åstadkomma en hyfsad bäddning. Jag anar gömda fisar i madrassen.. Är visserligen för trött för att bry mig, ty landsvägar är uttröttande.

 

Söndagsritual. Film. Idag kör jag på Blue Valentine och saftar strupen med Ryan Gosling.

 

Sista bara!

 



Mellanlandade på IKEA. Ingen Wienerkorv denna gång, men jag fick mig ett gott skratt. Hur tänkte de här egentligen? Ja, ja, ja. Allergiker. Kort därefter utlöste min fnissattack ett härligt stänk i porslinskoppen. (Notera stänk och inte stink).

ROADTRIP, SUGARDIP

 

En av sommarens höjdpunkter har för mig varit återresan till den pittoreska lilla byn Ringarum. Vi snackar Östergötland och en god vän (bonus för mamma som också har en god vän i samma hus). Senast vi var där var i stundentglada tider. Imorgon åker jag och mor round number two och denna gång är det jag som är chaufför. Jag samlar på bra vänner och suddegum. Det förstnämnda är lite svårare eftersom god vänskap inte är något man skaffar sig, utan något som uppstår. Lovisa är tjejen som lärde mig att äta tomater med aromat på frukostmackan. Nu kan jag inte äta utan.

 

Ikväll käkade den kvinnliga halvan av familjen panerad kyckling med grillade tomater och ruccolasallad. Kan inte fatta att jag käkar tomaterna! För ett halvår sedan tyckte jag att smaken av varm tomat var högst motbjudande och att de liksom alltid vomerade ut sig själva, hur försiktigt man än skar i dem. För övrigt kan man ju undra vart potatisen i mitt liv har tagit vägen. Jo, men mamma kör någon GI-grej nu vilket går ut på att man käkar allt, men undviker kolhydraterna i den mån det går. Och man blir faktiskt mätt, ja nästan mer belåten än med det där böset. Bra skit. Men ibland smygsteker jag några rackare.

 

Ska rusta upp kropp och knopp i duschen. Har köpt min första lösgodispåse sedan i vintras. Den ska dock lämnas orörd fram till resan imorgon. Ett polkastopp i Gränna på vägen till Östergötland inräknat så är jag nöjd ytterligare ett halvår framåt.

 

Senare: Film. Nowhwere boy.

 


Huvudpersonens egentliga namn är Aaron. Jag blir betuttad, inte bara av hans face och grace. Min ofödde son ska heta just Aaron med två A. Hörde att det var judiskt. Coolt.

 

SKÖVDE C- GÖTEBORG C OCH OMVÄNT


Hängde på mor till Göteborg idag. Hon stannar på räklåda med en god vän. Typiskt Göteborg. Tyckte det kändes som en bra idé att döda tid på annan ort. Tyckte det kändes som en bra idé att mätta mitt materiella begär. Men framförallt tyckte jag att jag att det var en bra idé med en tågresa allena. Ensam. Det sorgliga är att jag får någon kick av "självständigheten" en tågresa ensam innebär. Jag slinker in i vagnen så fort dörren glider åt sidan och norpar en ensamplats. Ja, rättvänd måste den vara förstås. Annars mår jag illa. Men gärna längst bak i ledet, gärna det. Idag satt jag ensam hela vägen förutom sträckan Göteborg-Alingsås. Jag ser nog inte så kamratlig ut i min headset-tillvaro. Ingen vill sitta bredvid mig. Skön…t. Frenetiskt tuggande på en pingvinstång. Hångla, någon?

 

Alingsåssnubben. Han krängde ut armarna ur jackan och lät elastanångorna pyra ut. Mannen bredvid mig svettades ymnigt. De kittlade mina näshår och lämnade en besk eftersmak. Dessutom drack han energidryck och hormonexplosionen var så tydligt att man nästan kunde ta på den. Elastan-tishor är nämligen döden för svettbenägna karlar. De saknar bomull, de andas inte. Fast han får ändå G, godkänt av mig. För det var färskt. Lite stressat perrong-svett liksom. Ja.

 

Värre är det med unken svettdoft. En gång i tiden tyckte jag det var lite tändande med guys som luktade lite svett. Skjort-svett. Lite rock n’ roll på något vis. Idag tycker jag annorlunda. Fast det är ju i och för sig inget vi kan styra över. Vi kvinnor dras till manssvett. Visste ni det? MEN..Det är fan inte rock n’ roll att inte sköta hygienen. Noga behöver inte betyda stelt. Nej, låter man bli ytterligheter så funkar det mesta.

 

Wow. Allt snack om svett gör mig duschsugen. At the moment är det extra roligt, har verkligen nått min pik i hårprodukter och hudvårdsprodukter nu. Jag är kvinna! Cupcaketvål.