TANGLED UP IN BLUE

 

Jag är en förlorare. Fan vad tråkig jag är. Allt är redan packat, mamma steker svamp. (Damp).

 

När man inte har något att göra skaffar man sig det. I mitt fall- köp billig vit t-shirt på en stormarknad (nåja, så enkelt var det inte, grävde i en kvart i extraprishögen för att hitta en i storlek S) och tänk på en idol. Och vips, så har vi ett litet handarbete. Är helnöjd! Ska svettas, gråta och skrika i den tröjan. Var hälsad Dylan-spiral.

 

Pluspoäng till mig som är artistisk och köpte såpbubblor. Hatar alla vattenpistoler i festivaltider. Till skillnad från alla övertända idioter ska jag ligga på rygg i en brassestol och blåsa fredliga små bubblor. Fred. Fred & Kärlek 2011.

 

FESTIVALKVAL

 

Ligger kanske något i uttrycket "Man ska aldrig åka sista åket". Sista åket är nämligen alltid ett för mycket, man bryter sig. Kanske var det också så med "sista arbetspasset" på Friskis & Svettis. Igår när jag skulle öppna var allt i uppror med mig.  Efter att datorerna förtidspensionerat sig under midsommarledigheten var allt helt fucked-up. Jag fick börja om, göra om och göra rätt. Efter en stunds misströstande och utan en själ i byggnaden kollade jag upp saker och ting. Jag som trodde att alla höll sig undan av den enkla anledningen att det var soligt ute och varenda normal människa tar vara på det. Nähä. På hemsidan, i typsnitt 0,1 typ. Där stod det visst att den 26/6 öppnar vi 16.00.

 

Nu sätter jag inte min fot i den lokalen på ett jävla tag och tur är väl det. Det är dags att bege sig, men inte bara hemåt utan bortåt. Imorgon brummar VOLVO vuvuzela iväg mot Dalarna och festival. Det. Kommer. Bli. Fett! Peace & Love, fuckers.

 

Förra året packade jag inte förrän midnattsnåret kvällen innan. I år är jag äckligt planerad. Allt ligger i små prydliga rader, ska bara komplettera lite smått. Jag växer upp. Har skrivit ut spelschemat och kört överstrukningsmarathon. Neongula rutor för favoriter, streckade när det är tvek, när jag hellre hänger i campet och sänker en bärs eller hundra.

 

Hoppas den här dagen går oförskämt fort. Om man skulle börja med en brakarfrulle? Gröt och grejor. Äggkoloss och Havrefras? Bunkra upp för attack.

 

 

SATURDAY NIGHT, IT'S ALRIGHT

 

Midsommardagen mynnas ut i något mousserande skum, gamla hits och en blåsa i mungipan. Why? I chewed a ton of grillchips. Och kanterna var så satans vassa så de fuckade upp mungiporna på fläcken. Sorg. När jag äntligen vågat mig på något kryddgt..

 

I natt sover jag i mors och fars kärleksnäste. Där upphör tiden att existera, där ser man inte skillnad på natt eller dag. Törnrosa-principen är precis vad jag behöver. Där kan jag andas.

 

Från och med imorgon börjar det hektiska, det som ännu inte är uppklarat och det som förblir underbart. Ser fram emot vecka tjugosex. Det blir dalmål, inga mellanmål och inte mix megapol. Det blir röj och festival, inga samvetskval och fri ölförbrukning. En repris, ett liv som en gris. Jag älskar det. Dö som en huggorm.