MKBT 1

Kaffe är antagligen knark och här sitter jag med min fjärde kopp i handen för idag. Pirr och pang i knoppen.
 
Jag tänkte faktiskt att jag ska dela med mig om mina upplevelser kring MKBT. Ja, dagens och också i fortsättningen. Kan det vara något? Kanske, eller förhoppningsvis, kan jag kanske inspirera någon. Sitter på Expresso House vid centralen i Malmö och känner mig inte riktigt som mig själv. Kan vara allt kaffe. Men också det här livspusslet. Imorse var jag helt knäckt över dagen som väntade. Nu är jag mindre knäckt och mer flexibel. Jag till och med stannar kvar i Malmö och väntar in Pontus och så småningom hans två vänner från Gävle. 
 
Men, förlåt. Nu till MKBTn. Vilket gäng, vilka fina individer som samlades idag. Det är ju alltid knepigt med en ny grupp. Och jag har ju aldrig deltagit i en gruppterapi alls. Jag vet mycket väl att jag gjorde en chansning/uppoffring/läskig sak i och med att jag gick på församtal idag. Att jag väljer att delta. Att jag binder upp mig och "krånglar till" mitt liv ännu mer. Men det är ju lite det som det handlar om. Att handla annorluda och kanske inte ge vika för ett gammalt, invant beteende. Jag är väldigt glad för idag och för att det kändes som att jag kommer få tillbaka himla mycket i och med detta. Kändes som att jag klickade med flera stycken redan idag. Vi är sju deltagare och vi kommer att samtala och diskutera samt varva med mindfulnessövningar. Det känns jättefint och accepterande i gruppen och jag vill bara krama om varenda jävla vilsen själ, för vi är inte ensamma
 
Så vad gjorde vi idag? Skattade vart vi låg på skalan av kunskap idag för att jämföra vid senare tillfälle. Berättade varför vi var med i gruppen och vad vi hade som mål med deltagandet. Åtta tillfällen har vi framför oss och det kommer att vara på onsdagar mellan 17-19. Mitt liv till trots verkar det kunna gå ihop. Fortsättning följer nästa vecka.
 
Nu till en annan sak. Jag har bemödat mig att skiva ett inlägg i kära Sandra Beijers blogg i ett brevvänsinlägg och fått kontakt med flera stycken. En har jag redan bestämt kaffedejt med. Det är så tydligt att jag fullkomligt törstar efter nya bekantskaper, jag fullkomligt slukar sådana möjligheter. Jag tror det är superviktigt här i gränslandet till vuxenlivet. Jag kommer att behöva vänskapsrelationer nu som då, ung som gammal och grå.
 
Nu ska jag köpa en burgare och kanske hinna plugga ett skvatt. Lev och må

BIT FÖR BIT

Det har hänt något. Jag kan inte kanalisera min känsla av olust. Alltså, nog kan jag se glädje i kanten, framsteg och rörelse. Men jag känner mig fan inte i rörelse. Jag har tagit slut. Jag går till mina praktikplaceringar. Gör vad jag ska. Men sen är det som att det tar stopp. Jag vill bara avklara. Mitt i dessa känslor och i kombination med tentaplugg har jag dessutom signat upp mig på att delta i en MKBT-grupp. Den ambivalensen. 

Jag var liksom i Malmö till efter 19 igår och i och med detta ska jag stanna till19 idag med. Men jag vet inte, jag var tvungen att sträcka mig en liten extra bit idag. Ser det som en slags investering i mig själv. MKBT. Känner ni igen det? Mindfullness + KBT. Låter som en jävla dunderkur för mitt psyke. Hoppas bara att jag verkligen kan njuta av det. Fast det bestämmer en väl själv? 

Ser fram emot att komma hem ikväll, oavsett. Ska först på ett försämtal med en ssk/kurator och sedan får vi se vad kvällen har att erbjuda. 

SISTA VISAN AV MARS

Vet inte hur tiden förhöll sig till mig imorse, men jag hann fan allt.

Vaknade stax efter 8 av solen. Ni vet, rakt in i själen. Pussade på Pontus ryggtavla och samexisterade innan jag klev upp, stekte pytt, sänkte kaffe. Sedan sprang vi vid 9. De andra längre,
jag kortare. 9.30 var jag klar, duschade och luftades, betalade två räkningar, gjorde i ordning för frulle. Åt under tiden de andra mixade smoothies. Och nu sitter jag här på bussen på väg mot praktik 11-20. Så knäpp tid. Men de stänger liksom sin avdelning kl. 20. Har plugg med mig på bussen då den här dagen är ganska kapad pluggmässigt.

Det är verkligen ytterligare en anhalt närmare nu. Närmare grönska. Närmare sista tentorna. Närmare avslut och närmare början på blomstertid. Fan alltså, solen bländar världen idag. Bländar mig och hittar spår i spellistan som roterar själen sjutton varv kring sig själv. Och bara att måndagen "avklarades" sådär anspråkslöst. Hurra för idag!