1,5

Min lediga tisdag. Gjorde så himla, himla mycket mellan 07-13 att jag fick punktering och fick lägga mig ner och sova ett par timmar på eftermiddag i byggkaos och hjärnmos. Balansera, prestera. Prestera- men balansera förihelvete. Jag blir bättre.
 
Psykologtiden gjorde skillnad. Jag satt och höll nätt och jämt ihop mina kroppsdelar men jag har en ny tid och jag har en remiss- jag ska prova en typ av terapiform som psykologen rekommenderade mig. Ska bara hitta en terapeut som tilltalar mig. Eller om vi bara fortsätter att boka in tider när det behövs. Ordet är mitt.
 
Nu har jag precis talat med pappa och brorsan men det bästa var igår med Emma. Det nya är att vi ser varandra när vi pratar och dricker valfri rusdryck. Livet med Emma alltså, det är verkligen livet.
 
Och så har jag ju ett liv med han den där som ska komma hem imorgon (!). Äntligen min fjällsippa, min fräken, min korv, mitt fjun, mitt liv, mitt ALLT. Idag har vi varit ett par i arton månader. I ett och ett halvt år. 
 
Jag älskar och längtar så efter Pontus Kevin Persson. Vi tar det härifrån och vidare.
 
 
 
 
 
Du snurrar min värld nu som då, allting skummar över