FLIGHT

Multitasking. Hårinpackning och tangentsmatter. Blir lätt så när det plötsligt är imorgon man ska åka någonstans och inte om 54 dagar längre. Och som jag legat efter mig själv i planeringen. Jag har hakat på allt annat istället. Till exempel..
 
 
Fick klappa på dessa små underverk. Vi tog en avstickare till Aspö efter ett ärende i stan. Det kan ju vara det absolut bästa jag vet att göra i den här stan.
 
I övrigt tror jag att jag tvingat bort min förkylning med en jävla massa spring i benen, förväntan och positiv energi. Jag satt en hel dag och den dagen var i onsdags. Hemska, hemska dag. Har liksom varit som en igel på alla efter det. Ensamheten alltså. Tur var det väl att vi hade tjejkväll inbokat på torsdagkvällen då och inte på onsdagen. Fasen vad mycket vi hade att prata om, att ta igen. Kändes ändå som att vi bara hann med en tredjedel av allt typ. Pirr. Kissnödig av entusiasm. Det var så jävla längesedan jag kände något sådant. 
 
Framåt kvällen blev i alla fall en viss kille kärlekskrank och klarade helt enkelt inte av att famla i mörkret efter någon som inte fanns där eller rulla runt i dubbelsängen på tu man hand. Så jag blev bortrövad av min trolovade. Var inte det minsta ledsen för det. Och därefter föjde en fredag med titt hos Gurres farmor och på kvällen ett sjuttonårskalas. Mycket trevligt i en liten klunga. 
 
Ikväll sover vi skilda åt, för att imorgon sova i hotellakan tillsammans. Två bilar går av stapeln imorgon bitti. Jag åker med Therese och Ogge. Vi lunchade ihop alla fyra idag. Le double date. Kändes nästan overkligt då vi inte sett varandra sedan oktober i fjol..? Wicked. 
 
Även om jag inte packade en vecka i förväg som vanligt, känner jag mig ändå hyfsat i fas nu. Naglarna är korallglittriga (dör lite på detta lack alltså) och inte hafsmålade i sista stund. Hårstråna smeks av sheasmör. Väskorna står redo med rätt vikt, efter en del svordommar, svettningar och omstruktureringar. Nu ska jag bara löddra kropp och knopp under duschstrålen, och sedan sakta krypa till kojs. 
 
Man vet ju aldrig med wifi och vad det nu kan tänkas heta, men min förhoppning är ju att jag kan klämma dit ett och annat inlägg här under resans gång. Om inte annat lär ju instapinsta bombas. Finns på shittydays även där. Annars hörs när jag är åter. Lev och må!
Vardagsbetraktelser | | Kommentera |
Upp