UTAN PERSONLIGT ANSVAR

Här kommer snuttar ur den fantastiskt välskrivna boken Utan personligt ansvar som jag la tassarna på i julas och har läst på väg till och från skolan. 500 g extra i ryggan varje dag (ja, jag vägde den bara för det här blogginlägget). Har valt ut de stycken jag tyckt om extra mycket. Tänker inte orda så mycket mer, låter Lena Andersson tala med sina textstycken. Hujedamig, hoppas ni läser den.
 
 
 
Ester Nilsson är älskarinna. Hon går hela tiden och hoppas på att Olof ska lämna sin fru för henne. Hon letar tecken, förnedrar sig och står ut, ut, ut genom all skit.
 
 
 
 
 
Esters längtan efter stunderna med Olof blir outhärdlig, hon lägger hela sin själ i relationen.
 
 
 
Överallt letar hon efter icke-existerande tecken.
 
 
 
 
Relationen mellan dem beskivs på himla bra! Totalt ojämlik. 
 
 
 
 
Detta ständiga förminskande.
 
 
 
 
Andersson kan återge världen som ingen annan.
 
 
Jag fick lägga ifrån mig boken många gånger för att jag inte stod ut med henne.
 
 
DET HÄR. 
 
 
 
Dialogerna.
 
 
Hela tiden kommer hon tillbaka till ruta ett. Närheten med Olof klär meningen från allting annat. 
 
 
 
 
 
Än en gång, språket. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Böcker jag läser | | Kommentera |
Upp